3. Fiber för framtiden – Notis i NWT.

NWT skriver om fiberns framtid på landsbygden.

Klicka här på NWT så kommer du till tidningens artikel (den öppnas i ett nytt fönster).


För er som inte kan eller vill läsa NWT´s artikel online så har jag klippt in och redigerat texten här nedan.
Jag har inte ändrat, lagt till eller tagit bort någonting (förutom all reklam) utan bara anpassat texten till vår sida.


Här börjar artikeln:

Värmländsk fiberoffensiv:
”Vi måste övertyga fler”

VÄRMLAND: Snabba bredbandsnät byggs i samtliga kommuner

Utbyggnaden av snabba bredbandsnät tar fart i Värmland.
Endast ett fåtal områden i länet har inte fått erbjudande om att ansluta sig till det snabba, stabila fibernätet.
Men trots nya nät för hundratals miljoner väljer många hushåll att tacka nej, vilket bekymrar bredbandssamordnaren Erik Larsson:
– Vi måste övertyga fler. En stabil anslutning är en förutsättning för att landsbygden ska hänga med.

Tillgången till elektroniska kommunikationstjänster blir ständigt viktigare, och är i dag en förutsättning för delaktighet i samhället.

Enligt Post- och telestyrelsen (PTS) har mer än 99,99 procent av alla hushåll och arbetsställen i Sverige tillgång till internetuppkoppling om minst 1 Mbit/s.

I takt med att digitala tjänster blir allt mer avancerade krävs ökad kapacitet. Nu satsas det över hela landet för att ge svensken möjlighet till snabbare och stabilare nät.

I Värmland har ribban satts högre än genomsnittet. Målsättningen i Värmlands bredbandsstrategi är att samtliga permanenthushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s till år 2020.

– Det är en förutsättning för att landsbygden ska leva vidare. Det finns en mängd nödvändiga tjänster som kräver snabb och stabil uppkoppling som alla bör ha tillgång till, säger Annelie Alsterlind, handläggare regional utveckling på Länsstyrelsen.

Och i Värmland har man kommit en bit på vägen, men var i oktober 2016 en bit efter rikssnittet.

PTS senaste undersökning innehåller siffror från oktober 2016. Då hade 73 procent av alla hushåll och företag i landet bredband om 100 mbit/s eller mer, enligt PTS.

I Värmland var siffran 63 procent.

– Men siffrona sladdar efter en del. Och väldigt mycket har hänt i Värmland sedan 2016, säger Erik Larsson, bredbandssamordnare Region Värmland.

Tagit fart

Som Erik Larsson berättar har utbyggnaden av snabbt bredband i Värmland accelererat senaste åren. Mycket tack vare att regionen och Länsstyrelsen lyckats samordna de två – tidigare separata – EU-bidragen, som möjliggjort utlysningar till de områden som ansågs ha sämst möjlighet till utbyggnad från en kommersiell aktör.

Likt i övriga Sverige är det fibernätet det satsas hårt på. Det finns även andra lösningar, men fiber anses vara den mest stabila och framtidssäkra lösningen.

I oktober 2016 var 55 procent av hushållen i länet anslutna via fiber, jämfört med 66 procent i Sverige i stort.

Sedan sju värmländska kommuner under sensommaren beviljades EU-pengar för att bygga ut fibernäten på landsbygden ser Erik Larsson ljust på bredbandsläget i Värmland.

– Nu ser det på det stora hela väldigt bra ut. Tätorter har sedan en tid tillbaka väl utbyggda nät, generellt sett. Nu händer det saker även på landsbygden. En av nyckelfaktorerna är just fondsamordningen mellan regionalfonden och Landsbygdsprogrammet, säger Erik Larsson.

Kommuner

Storfors, Filipstad och Kristinehamn var tre av kommunerna som beviljades bidrag. I kommunerna är Björn Kjerrulf bredbandssamordnare:

– Det har börjat byggas en del. I Kristinehamn är det några områden som börjar bli klara. I Storfors och Filipstad är arbetet i uppstart, säger han, på frågan om hur bidragen har använts.

Utbyggnaden på landsbygden tar tid. Björn Kjerrulf tror dock att regionens målsättning, om snabbt bredband till alla 2020, kan kunna infrias i de kommuner han är verksam inom.

– Det ser absolut hoppfullt ut. Det finns något ställe längst i norr i Filipstad som det finns frågetecken kring finansiering. Men det ser på det stora hela hoppfullt ut, säger Kjerrulf.

Likt Björn Kjerrulf lyfter Erik Larsson norra delen av Filipstad som ett område där det finns frågetecken för fiberutbyggnaden.

– Där är inte finansieringen löst. Och det behövs troligtvis fler bidrag för att få till det, säger Larsson.

Förutom Filipstad finns även ett fåtal andra områden som saknar beslut.

– Där vi inte har byggbeslut i Värmland i dag är, förutom norra delen av Filipstad, också nordvästra Torsby. Annars ser det faktiskt bra ut.

Det finns även väldigt små områden med få hushåll i ett antal kommuner som inte fått något byggbeslut.

– Sen finns också ett antal perifert belägna fastigheter i flera kommuner som inte har fått något erbjudande eller omfattas av byggbeslut, säger Larsson.

Till perifera hushåll är det troligtvis för dyrt att bygga ut fibernät, och där får andra metoder bli lösningen, som radio- eller satellitnät.

Positivt

Men på det stora hela ser det positivt ut med finansiering av, och med byggbeslut till, utbyggnad av snabbt bredbandsnät.

I Värmland finns drygt 141 000 hushåll, enligt PTS.

– Uppskattningsvis är det mellan 800 och 1000 hushåll totalt sett i Värmland som ännu inte fått något erbjudande om fiberanslutning eller att det erbjudande man fått ännu inte omfattas av något byggbeslut, säger Erik Larsson.

Värre är det med anslutningsgraden, som är långt från hundraprocentig. Och kommer troligtvis inte bli det innan 2020.

En stor del av arbetet handlar nu om att övertyga hushåll att ansluta sig, för tack vare de satsningar som görs har nästan alla hushåll fått en förfrågan:

– Att ett område är utbyggt eller att det gjorts en förfrågning är inte samma som att alla har anslutit sig. Utan det betyder att alla hushåll fått frågan och haft möjligheten till att ansluta sig, säger Larsson.

Årjäng är ett bra exempel. Kommunen har kommit långt i sin utbyggnad, men en betydande del har valt att tacka nej till fiberanslutning.

– Alla hushåll och sommarstugor har fått en förfrågan. Och tidigare i vintras blev vi klara med utbyggnaden till de som önskat att ansluta sig, säger Annelie Pettersson, vd/projektledare på Årjängs nät.

”Måste satsa vidare”

Trots att fiberutbyggnad är på gång till nästan samtliga som önskat fiber så betonar Erik Larsson betydelsen av fortsatta satsningar, även när dessa nät är utbyggda.

– Det är viktigt att inte sluta prata om bredbandsutbyggnaden. Jag hör ibland att flera kommuner anser sig vara färdiga. Men vi behöver fortsätta med insatser för att få med alla, det vill säga insatser för att minska det digitala utanförskapet och få fler att vilja ansluta sig till ett snabbt och stabilt bredbandsnät.

– Vi måste få de som inte ansluter sig att förstå nyttan med snabbt, och framför allt stabilt, bredband. Fler och fler tjänster blir digitala, bara enkla saker som att betala räkningar, sköta deklaration och så vidare. Då är det viktigt med en stabil anslutning om man ska hänga med. Att uppkopplingen är stabil är viktigare än snabbheten, och därför är efterfrågan på fiber hög.

Kopparnätet avvecklas

Kopparnätet, vilket bredband via adsl är kopplat, håller på att avvecklas på flera håll i landet och Erik Larsson hyser en oro för att nedmonteringen av kopparnätet kommer ske innan fibernätet är helt utbyggt.

– Telias avveckling har inte gått att synka med utbyggnad av nya lösningar.

Detta delvis då ledtiderna för fiberutbyggnaden är lång. Det kan dröja flera år från att en förfrågan går ut till att hushållen är uppkopplade.

– Här måste operatörerna bli bättre. De måste informera tydligare om att processen tar tid och varför det tar tid. Det kan bli en frustration hos hushållen, som kanske förväntar sig att utbyggnaden ska starta direkt, när det tar något år.

Mobilt

De områden som har en osäker bredbandsuppkoppling är ofta områden med en tveksam mobiltäckning.

Enligt PTS var yttäckningen för mobilnätet drygt 94 procent i Värmland i oktober 2016. Operatörerna gör regelbundet satsningar för att täckningen ska bli bättre.

– Vi bygger regelbundet ut kapaciteten där man märker att många ringer, säger Magnus Österholm, nätexpert Telenor.

– Vi har gjort en ganska stor satsning i bland annat Värmland. Men det är svårt att täcka varje kvadratmeter. I dag täcker vi 93 procent av Värmland till ytan, säger Österholm.

Telia har en större täckningsgrad:

– Vid taltjänster har vi en yttäckning på 98 procent, säger Marcus Haglund, pressansvarig på Telia, och fortsätter:

– Vi kommer att förstärka nätet närmast bland annat i Arvika och Kristinehamn. Vi har även den senaste tiden byggt ut, och förstärkt nätet i Sunne och Branäs.

Trots den stora yttäckningen upplever många värmlänningar brister i mobiltäckningen.

– I vissa områden skiljer sig operatörernas och PTS:s uppfattning mycket från hur hushållen själva upplever täckningen. Hur stor skillnaden är går inte att säga. Men det är ett problem då operatörerna säger sig ha bra täckning och därför inte gör nya satsningar för att utveckla näten på dessa områden, säger Erik Larsson.

Hur står sig näten i Värmland gentemot övriga landet?

– Givetvis är det stor skillnad mot storstadsregionerna, speciellt Stockholm. Värmland är ett landsbygdslän och vissa områden är inte kommersiellt lönsamma för operatörer att satsa på. Och så ser det ut över stora delar av landet. Det ser varken bättre eller sämre ut än i andra landsbygdslän, säger Erik Larsson, som önskar fortsatta satsningar på både snabbt bredband och mobilnätet.

– Olika digitala tjänster har olika infrastruktur, men det är viktigt att de inte ställs mot varandra. Både stabila mobilnät och stabila bredbandsnät behövs.

PTS presenterar i mars nya siffror gällande mobil- och bredbandstäckning.


Johannes Ollson

Här är artikeln slut.

Tillbaka till Fiberförenings förstasida.